Specialist huset 2 gånger

Tro det eller ej men nu har vi varit iväg med Nheos öron igen. 
 
Tisdagen den 26 feb var vi på bvc för att få 1 års sprutorna, men det blev  inte av då bvc tyckte han var lite för dålig för att göra det så hon ringde till specialisthuset för en akut tid (vi har ju fått en tid den 27 mars) men detta blev akut, vi fick en tid samma dag kl. 13.30. klockan var 12.30 när jag fick reda på detta....gahhh snacka om stressigt, hem och slänga i ungarna nått att äta, packa skötväskan och köra. 
Jag var på specialisthuset 13.25...
 
Doktorn kollade öronen och visst var det rejält inflammerat fortfarande. Usch stackars lilla plutten. 
Ny kur Bactrim sattes in i 10 nya dagar. 
Redan efter några dagars behandling märker vi stoooor skillnad, Nheo skrattar och busar, han är ett riktigt litet charmtroll när han inte har ont, ett riktigt litet busfrö och så himla härlig som bjuder på sig själv hela tiden. 
 
Ja man märker verkligen att han har haft ont så nu hoppas jag verkligen verkligen att han får slippa ha ont i örat igen. 
 
Återbesök i mars för att kolla så allt är borta annars blir det nog snack om en operation även om han inte klassas som ett öronbarn. 
 
På bvc blev det ingen spruta men det blev en vikt och längd iallafall. 
77 cm lång
10.2 kg. 
 
Jämför man med Liam när han var 1 år så vägde Liam 11.9 kg och var 86 lång. 
 
 
 
När jag hämtade Liam på dagis innan vi körde till specialisthuset, ja jag var tvungen att stressa till dagis först för vi har ju allmän förskola (gratis) nu när jag är mammaledig och då får han bara vara där 9.14 tis-tors och skulle jag ha struntat i att hämta honom så hade jag fått betala för en hel månad. (så löjligt) 
 
Iallafall, när jag hämtade honom så sa fröken att det hänt en liten olycka, Liam hade trillat och landat illa på sin arm, han klagade väldigt över smärta och ville inte alls använda armen, den bara hängde där liksom. 
Usch. 
kvällen kom och Liam hade fortfarande väldigt ont, han kunde inte röra den så morgonen därpå (27 feb) ringde jag doktorn och fick en tid. 
Doktorn klämde och kände och man såg på hela Liam hur ont det gjorde, men han sa inget. Doktorn trodde först det kunde ha varit att kulan i armbågen hoppat ur led, och ibland kan man dra den rätt men det fungerade ej så vi blev skickade till röntgen på specialisthuset. 
 
Liam var skit duktig på röntgen, tanten vred och höll hans arm hårt när han skulle ha armen på plattan, sen hålla armen blixt stilla när de skulle fota var inte det lättaste i världens mest obekvämaste ställning och samtisigt ha ont. 
Liam pep till nån gång och sa aj nån gång men annars sa han inte ett dugg och var riktigt duktig. 
 
I bilen på väg hem sen så såg jag på honom hur ont han hade och hur tårarna brände bakom ögonen på honom så vi körde in om en leksaksbutik där han fick välja en leksak för han varit så duktig. 
 
Inga frakturer i armen hade han vilken var himla skönt, jag var helt säker på att vi skulle få åka till ortopeden, det var doktorn också tror jag för han hade skrivit en remiss till oss som vi fick med oss i bilen. 
Det som visade sig i armen var en blödning och vätska som stod i underarmen så vi fick en tid till återbesök så vi får kolla att allt har gått tillbaka som det ska. 
 
Phhuuu
 
 

Kommentarer
Postat av: Lillgarden

Men oj vad ni råkat ut för... :(
hoppas det är bättre nu!

2013-03-05 @ 21:18:10
URL: http://lillgarden.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0