Söndagen den 29 juli får Nheo plötslig feber på kvällen vid läggdags, 38.8 stod tempen på, jag gav honom alvedon och la honom. 

Morgonen därpå hade han fortfarande feber 39.1, och visade tydligt att han hade ont i magen. 

Han fick konstiga stora röda utslag på magen, de var inte upphöjda så man kunde känna dom, han verkade inte heller besväras av just utslagen utan var mycket besvärad över magen, man kunde knappt lyfta honom och inte ville/kunde han ligga på mage heller. 

Jag ringde till Vårdcentralen i Löberöd och fick en tid för kontroll, jag tog med mig kisseprov så de kunde kontrollera det, kisseprovet var bra så vi tog en sänka som inte var jätte bra (25, tror jag hon sa och den ska väl vara runt 8,ähh jag vet inte)

Läkaren visste inte varför han hade utslag och varför han hade ont i magen så hon skickade oss till Akuten.

 

 

Vi åkte in till barnakuten i Lund med honom och febern höll sig, klockan 15 var vi där och blev emottagna direkt. Vi kollade syresättning, blodvärde, tog blodprover, lämnade kisseprov, röntgade, ultraljud, och sond i rumpan för att se om det var gaser. 

Läkaren tyckte det var så märkligt att en så liten bebis (nästan 6 mån) kunde visa så exakt vart han hade ont, annars brukar det vara typ hela magen och inte en punkt man trycker på, men lilla Nheo visste exakt var han hade ont.

 

 

Alla proverna var bra, inget fel vad dom kunde hitta och allt var himla märkligt. klockan 21,30 åkte vi hem igen utan att ha blivit mycket klokare och med en son som fortfarande hade jätte ont och hade feber. 

 

Jag led verkligen med lillskiten, så fort man lyfte honom tog han spjärn med benen för att skydda sin lilla mage så inget nudda den. han skrek så fort man tog på honom. 

 

Tisdagen den 31 juli åkte jag till Bvc, egentligen skulle Nheo ha fått sin 5 månaders spruta men hade fortfarande feber så vi åkte ditt för att få medicin till Liam's hemska ögoninflammation som är riktigt elak och för att se om bvc kunde ge oss fler svar på Nheo.

Bvc visste inte heller men kunde också misstänka gaser men tyckte ändå det var lite konstigt det endast var på en sida av magen (den friska njuren) Bvc frågade mig var urinodlingen sade...jo sa jag, den visade bra igår när vi var i Lund...Nä omöjligt du kunde få svaret redan då, odling tar tid.

Hmmm men då har det nog inte blivit någon odling, det har aldrig gjorts någon odling på Nheo fick vi reda på då bvc ringde till dom, men de kunde inte ens hitta patienten (Nheo)....Jädrans vad jag surnade till där...bvc ringde till barnakuten och frågade även där om odling gjorts...nej, bvc förklarar för dom att det var viktigt att där gjordes odlingar då Nheo är njursjuk och måste akta sig från urinvägsinfektion, det får man ju reda på genom en odling.

 

O j o j o j vad jag var f ö r b a n n a d nu, hur i helvete kan de strunta i att göra odlingar, vi har varit inne på barnakuten många gånger med Nheo nu då han har haft feber, vi har blivit ombedda av vår barnläkare (njuravdelningen) att alltid ta med oss urinprov när vi besöker akuten vid feber för detta är VIKTIGT. men det har dom helst struntat i. 

 

Ja, jag åker in till Lund dagen därpå (onsdag) med ett rör kiss, inte det lättaste att lurpassa på kiss på en bebis inte så det är dyrbart. Dom lovade mig att skicka det på odling och att det tog 2-3 dagar innan svar, Nheo hade fortfarande jätte ont i magen och feber men de skickade hem oss för att vänta. 

 

När vi kom hem så släppte febern lika plötsligt som den kom och lite senare kom en massa små små små mystiska utslag bara sådär över magen, de flöt nästan ihop och bildade ett nätmönster....jag misstänkte direkt att det var tredagars febern han råkat ut för och är 99% säker på att det faktiskt var det, feber sön, mån, tis och utslag ons. 

Men magen och de stora utslagen är fortfarande ett mysterium. 

 

 

 

När jag bytade om till pyjamas på Nheo så kunde man ju nästan se med blotta ögat hur utslagen försvann, de stora också....och dagen därpå var han sitt glada jag igen, han vågade vända sig om på mage, han skrattade och log och pratade hela tiden....åhhh vad jag älskar honom. 

 

ultraljudet 10 juli på 5 månaders dagen.

 

 

detta mina vänner är mitt lår, jag har fler celluiter än vad min mamma har men på mig är det gulligt iallafall.

 

Jag måste själv få säga att jag är välllldigt söt, en riktig puss bebis.

 

Fötterna....ja vad säger man det är mina fötter och dom är förbaskat roliga

Bara vääääldigt blond så mina hårstrån inte syns så mycket....för hår det har jag (lite iallafall)

 

Mamma gör övningar med mig varje dag, ibland är det skiiiit tråkigt men idag var det roligt och jag satt en stund själv.

 

....tills jag tröttnade, jag håller nämligen på att lära mig krypa, benen åker upp under mig men huvudet åker ner i marken....det är lite knepigt men snart kan jag nog !

 

 

 

 

Huuuu känner att jag inte har tid att uppdatera om Nheos utveckling, riktigt riktigt störigt är det då jag inte skaffat nån Mitt första år bok till honom än, jag ska göra den själv precis som jag gjorde med Liams. (när fanken jag ska ha tid med det)

 

Vi var på Ultraljud med honom förra veckan, kollade njuren än en gång och det såg bra ut, den "friska" njuren hade växt till sig och tagt över, precis så som den ska göra. Vi gick ifrån sjukhuset med lättade hjärtan !

Det var inte det lättaste att få en 5 månaders (prick på dagen 10:e) kille ligga still på britsen medans doktorn körde med en väääääldigt intressant sak på magen, men det gick !

 

Nheo har nog snart fått sin första tand dessutom, det är en vit liten prick nere i tandköttet och han gnuggar ALLT han får tag på mot tandköttet....jag känner däremot inte den lille rackarn än men det lär jag väl känna så småningom då jag ammar fortfarande, funderar på att börja delamma nu istället då jag har fått en jädrans infektion i brösten, Mjölkstockning OCH svamp misstänker jag, ja jag misstänker det och JA jag har försökt få hjälp men känner mig mest bara ivägen för sjukvården då jag inte fått hjälp eller blivit tillbaka ringd när jag ringde, i fredagen den 6 juli var jag hos läkaren då hon sa att det var normalt och att det bara var att fortsätta amma....jag har gråtit mig igenom nästan varje amnings tillfälle, det gör ont, det svider och bränner, det bultar medans Nheo äter och upp till 2 timmar efteråt och då är det ju dags för lillskiten att äta igen, JAG DÖR !

 

När vi var på UL den 10 juli passade jag på att springa in till amningshjälpen, men de hade SEMESTERSTÄNGT, wtf, tror dom att alla mammors tuttar slutar strula för att de tar semester ?!

Mina besvär började tisdagen den 3 juli och i torsdags den 12 juli ringde jag till bvc som skulle ringa upp mig igen men gjorde aldrig det trots jag berättade hur jag hade det med gråten i halsen.

Så JA jag känner mig mest ivägen och som att det bara är att stå ut (2 veckor is enough)

 

Och ovanpå allt det här har jag fått Ögoniflammation som inte heller ger med sig, haft i över 1 vecka nu. Fy satan vad det gör ont, jag ska ha lite mer förståelse för Nheo!

 

Nog om det....

Nheo sitter mycket i sin gåstol som han avgudar och har kommit på hur man tar sig både framåt och bakåt i den, inte riktigt helt 100 men han rör på sig, han sitter nästan själv (fortfarande lite av lutande tornet) Han är VÄLDIGT intresserad av mat, allt som vi äter råstirrar han på och ser nästan lite sur ut när han inte får smaka, han dyker ner i tallriken om man har den för nära eller om han råkar sitta i ens knä när man äter.

Han sover lika uselt om dagarna som han gjort från dag 1, nätterna är väl helt ok äter ca 3-4 ggr, men det är väl för att jag vant mig, mina rödsprängda ögon på morgonen har blivit en del av mig.

Snackar och "ojar" sig väldigt mycket och är ALLTID glad, inte alls svårflörtad är han...är inte vår påg glad eller leer mot en så är han sjuk, då vet man !

 

Inte världens mest smickrande bakdel

Fin

Go och glad med ögoninflammation (för säkert 10 gången)

 

Åhh vad äter du på ?

? jag ? nä jag äter inte på något....